Den samlade översikten över statsskulden i alla europeiska länder där siffror finns. Ju högre skulden är, desto mindre utrymme har ett land när en kris eller ett krig kostar extra pengar, och desto större är risken för högre räntor, skattehöjningar eller inflation.
Pengar är ofta den första signalen om att något håller på att förändras. Långt innan hyllorna är tomma ser du spänningar i skulder, räntor och växelkurser. Den som följer de signalerna har tid att förbereda sig i lugn och ro.
Ett land med höga skulder och hög ränta har mindre pengar över när en kris kommer. Då följer nedskärningar, högre skatter eller nytryckta pengar, och det märker du i plånboken.
I krig och stora kriser har regeringar ofta skapat extra pengar för att betala utgifterna. Följden blev oftast inflation: sparpengar blev mindre värda.
När en valuta faller snabbt, som hryvnjan 2014–2015 eller rubeln 2022, tyder det på panik, kapitalflykt eller sanktioner. Det som kommer från utlandet, som bränsle och mediciner, blir då genast dyrare.
Kräver investerare plötsligt mycket högre ränta av ett land, tvivlar de på att landet kan betala tillbaka. Så började eurokrisen i Grekland 2010.
I en finanskris kan banker tillfälligt stänga eller begränsa uttag, som på Cypern 2013 och i Grekland 2015. Därför rekommenderar vi att ha kontanter hemma.
På den här webbplatsen följer vi statsskulderna i Europa, EU:s egen skuld, dollarn och USA:s skuld, rubeln och hryvnjan samt Bitcoin och silver. Inga förutsägelser, bara signaler.
Signaler är inga garantier. Använd dem för att i tid få ordning på grunderna: vatten, mat, kontanter och en plan. Inte finansiell rådgivning. Läs också: vad krig gör med pengar
Utöver medlemsländernas skulder lånar Europeiska unionen också själv. Det gör Europeiska kommissionen genom att sälja obligationer till investerare, som banker, pensionsfonder och centralbanker runt om i världen. Pengar som EU lånar ut vidare till länder betalas tillbaka av de länderna; bidragsdelen, främst coronaåterhämtningsfonden, betalas tillbaka via EU:s budget, alltså i slutändan av medlemsländerna. Det är inte Europeiska centralbankens skuld.
I dessa länder har staten mer finansiella tillgångar än skulder, främst tack vare fonder som byggts upp under goda år. Bruttoskulden säger alltså inte allt.
Källa: Eurostat, den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet, första kvartalet 2026 (preliminärt). Liechtenstein: IMF. Monaco: egen beräkning baserad på statliga siffror, inte direkt jämförbar. Alla andra europeiska länder har nettoskuld.
BNP är allt ett land tjänar under ett år. EU-länderna har kommit överens om att skulden inte bör överstiga 60 % av BNP.
| Land | Skuld | I euro | % BNP | Förändring | Mätdatum | Källa |
|---|
EU-länderna och Norge: Eurostat, första kvartalet 2026, preliminära siffror enligt EU:s definition. Nästa kvartal väntas publiceras i slutet av oktober.
Övriga länder: de senaste officiella siffrorna från ministerier, statistikmyndigheter eller IMF. Definitioner och mättidpunkter skiljer sig åt.
Förändringen anges i landets egen valuta, jämfört med det angivna tidigare mätdatumet.
Allmän information, inte finansiell rådgivning.