Stöd oss
Webbplatsen är fortfarande under utveckling: guider och funktioner tillkommer, och det kan fortfarande finnas fel. Har du hittat något? Mejla help@projectfimbul.eu.

Krisberedskap · Europa

Redo för osäkerhetens långa vinter

Project Fimbul hjälper dig att förbereda dig för en kris lugnt och sakligt, med ärliga siffror om vad som kan hända, tydliga råd om vad du själv kan göra och utrustning som fortsätter att fungera när el, vatten eller internet försvinner.

Grunderna · tre veckor

Klara dig själv i tre veckor

Den nederländska regeringen rekommenderar att man ska kunna klara sig själv i 72 timmar; i september 2026 rekommenderade forskare att man siktar på mat för 8 dagar. Vi rekommenderar minst 3 veckor per person. Här förklarar vi varför.

Minsta förråd i dagar, enligt europeiska regeringars råd

Det minsta antal dagar du bör klara dig utan hjälp, enligt de officiella myndigheterna. Uppgifterna gäller oktober 2026.

Varför tre veckor?

Under pandemin fyllde grundaren av Project Fimbul själv på hyllorna i livsmedelsbutiker. Ungefär en fjärdedel av varje lastbil, ibland mindre, gick till en enda butik. Toalettpapper och vatten tog slut snabbast, och det tog 1 vecka innan hyllorna var helt påfyllda igen. Och det var utan bränslebrist.

Nästan alla lastbilar i Europa går på diesel. Vid brist kan regeringar släppa strategiska dieselreserver, men de reserverna är begränsade. Fylls de inte på i tid kan leveranserna stå still längre än 1 vecka. Med förråd för 3 veckor har du den marginalen.

Krislåda

Sakerna nedan, samlade på en och samma plats.

Krisplan

Var ni möts, vem som hämtar barnen, vem som ringer vem.

Tillsammans

Prata igenom det med dem du bor med och med grannarna, och hjälp varandra.

    Hur mycket behöver du?

    Period
    0 L
    0Måltider
    € 0Kontanter

    DFQ · mental styrka

    DFQ: Don't Fucking Quit

    Vatten, mat och förråd håller dig vid liv. Huvudet avgör om du orkar fortsätta. DFQ är vår regel när det blir tungt: du ger inte upp.

    Varför DFQ spelar roll i en stor kris eller ett krig

    Katastrofforskning visar att verklig panik är sällsynt, men många tvekar eller är förvirrade i början. Den som förbereder sig mentalt i förväg kommer snabbare igenom den första chocken.

    En stor kris eller ett krig varar inte en dag, utan veckor eller månader. Kyla, trötthet, dåliga nyheter och ovisshet sliter. Därför kallar militärens överlevnadsutbildning viljan att överleva det viktigaste du har.

    DFQ betyder inte att du måste bära allt ensam. Att be om hjälp, vila och se efter varandra är just det som gör att du orkar.

    Så orkar du

    Andas först

    Vid chock eller panik: andas in medan du räknar till 4, håll andan på 4, andas ut på 4 och håll igen på 4. Några varv hjälper dig att tänka klart igen.

    Små mål

    Tänk inte på hela vintern, utan på nästa timme: koka vatten, håll dig varm, sätt på radion. Varje mål du når ger dig något att hålla fast vid.

    Håll rytmen

    Bestäm fasta tider för att gå upp, äta, sova och lyssna på nyheter. Rutiner ger lugn, även för barn.

    Håll kontakten

    Kom överens med familj och grannar om hur ni når och hjälper varandra. Tillsammans orkar ni längre än ensamma.

    Ransonera nyheterna

    Lyssna på officiella källor vid fasta tider och stäng sedan av. Rykten och ändlöst scrollande tär på dig.

    Ta hand om kroppen

    Sov, ät och drick, även när du inte är hungrig. En utmattad kropp fattar sämre beslut.

    Tid och rutin

    Bär en klocka som fungerar utan ström och nät: med batteri, solcell eller uppdragning. Den ger dagen struktur. Skriv ner vad som ska göras och planera det i fasta tidsblock: kontrollera till exempel vatten och värme varje timme, och ät, lyssna på nyheter och vila på fasta tider. Bocka av det som är klart. Då har du alltid något att göra och behåller överblicken när dagarna börjar flyta ihop.

    Märker du att du själv eller någon nära dig inte orkar längre? Prata om det och sök hjälp. Vid akut fara: ring 112. Att inte ge upp betyder också att våga be om hjälp.

    Kunskap

    Guider du kan läsa även offline

    Praktiska guider, testade i verkligheten i Sverige och Nederländerna. De första guiderna är på gång.

    Under arbete

    Strömavbrott: de första 72 timmarna

    Vad som fortfarande fungerar, vad som slutar fungera och i vilken ordning du tar itu med saker.

    Under arbete

    Lagra och rena vatten

    Hur mycket, hur länge det håller och vad du gör när du inte längre kan lita på kranvattnet.

    Under arbete

    Kommunicera utan nät

    Nödradio, PMR446-komradio och LoRa-mesh: vad de klarar och hur du kommer igång.

    Under arbete

    Håll värmen utan elnät

    Hålla ett rum varmt, elda säkert och undvika kolmonoxidförgiftning.

    Under arbete

    Din krisplan på papper

    En plan att fylla i för hela hushållet, med adresser, överenskommelser och kontakter.

    Under arbete

    Så läser du klockan

    Vad sannolikheterna i Fimbulvintern säger och inte säger, och varför det inte är en förutsägelse.

    Vad krig gör med pengar

    Vi har tittat på sex krig och kriser i Europa. I de flesta av dem förlorade vanliga pengar snabbt i värde, och varje gång grep regeringar in med nya valutor, frysta konton eller kapitalkontroller.

    Valutaindikator
    Hämtar kurser…

    Tyskland · 1914–1923

    Vad som hände
    Kriget betalades med lån och tryckta pengar. I november 1923 kostade en dollar 4,2 biljoner mark; 1914 var det 4,2 mark.
    Vad regeringarna gjorde
    En ny valuta, rentenmark: 1 rentenmark ersatte 1 biljon (10¹²) pappersmark. Sparpengarna var utplånade.

    Nederländerna · 1945

    Vad som hände
    Under ockupationen växte penningmängden från 2,6 miljarder gulden (1940) till 10,9 miljarder (1945), samtidigt som det fanns mycket mindre att köpa.
    Vad regeringarna gjorde
    Finansminister Lieftincks penningsanering: 100-guldensedlar blev ogiltiga den 9 juli, alla andra sedlar den 26 september. Bankkonton frystes och alla fick först 10 gulden i nya pengar.

    Ungern · 1945–1946

    Vad som hände
    Den värsta hyperinflation som någonsin uppmätts: i juli 1946 fördubblades priserna ungefär var 15:e timme.
    Vad regeringarna gjorde
    Den 1 augusti 1946 kom forinten: 1 forint ersatte 4 × 10²⁹ pengő.

    Västtyskland · 1948

    Vad som hände
    Efter kriget var riksmarken nästan värdelös. Cigaretter fungerade bättre som betalningsmedel än pengar.
    Vad regeringarna gjorde
    Den 20 juni 1948 infördes D-marken. Löner och priser räknades om 1 till 1, men sparpengar ungefär 10 riksmark mot 1 D-mark eller sämre.

    Ukraina · 2014–2022

    Vad som hände
    Efter annekteringen av Krim och kriget i Donbas föll hryvnjan från cirka 8 till över 30 per dollar (februari 2015).
    Vad regeringarna gjorde
    Vid den fullskaliga invasionen 2022 låste centralbanken kursen på 29,25 per dollar och justerade den i juli 2022 till 36,57: dollarn blev 25 % dyrare. Uttag och överföringar i utländsk valuta begränsades.

    Ryssland · 2022

    Vad som hände
    Efter invasionen av Ukraina och västvärldens sanktioner föll rubeln till historiska bottennivåer.
    Vad regeringarna gjorde
    Centralbanken höjde styrräntan till 20 %, exportörer tvingades växla 80 % av sina valutaintäkter och kapitalkontroller infördes. Kursen återhämtade sig, men ryssarna kunde inte längre fritt ta ut sina dollarbesparingar eller flytta pengar utomlands.

    Vad du kan lära dig av det

    • Vanliga pengar på banken och stora sedlar var alltid mest sårbara.
    • Regeringar griper in med nya valutor, frysta konton och kapitalkontroller, ofta över en natt.
    • Att sprida hjälper: förråd, kontanter i små valörer och fysiska tillgångar. Bitcoin kan vara ett komplement, utan garanti.

    Källor: ESB · Interfax · UNIAN · BOFIT

    Bitcoin · i en kris

    Vad Bitcoin kan och inte kan när det går fel

    Bitcoin ses ofta som en säker hamn. I en verklig kris hjälper det bara om det finns el, internet och någon som tar emot det. Här är vad det kan och inte kan.

    Kurser

    Varför Bitcoin i en stor kris?

    Under krig och stora kriser har regeringar tidigare ofta skapat stora mängder nya pengar, bland annat för att betala försvaret. Det kan leda till hög inflation: dina euro eller kronor tappar då snabbt i värde.

    Det kommer aldrig att finnas fler än 21 miljoner bitcoin, och ingen kan skapa fler. Det ger bitcoin en chans att behålla sitt värde bättre än pengar som trycks, så att du efter krisen kanske kan växla tillbaka till din egen valuta till en rimlig kurs.

    Ingen garanti: kursen svänger kraftigt, kan falla hårt just under en panik, och att växla tillbaka beror på fungerande börser och reglerna i ditt land.

    Vad det kan

    Flytta värde över gränser utan bank, även när betalningarna i ditt eget land krånglar. Du behöver ingens tillstånd.

    Vad det inte kan

    Utan el och internet kan du varken skicka något eller kontrollera om en betalning har kommit fram. Du kan inte betala matvarorna med det, och vid panik på marknaderna kan kursen falla kraftigt, precis när du behöver det.

    Förvara säkert

    Har du inte själv hand om dina nycklar har du ingen verklig kontroll. En kryptobörs kan stoppa uttag i en kris. Använd en hårdvaruplånbok och förvara din återställningsfras på papper eller metall på ett säkert ställe.

    Vår regel

    Vi tar bara upp Bitcoin: det äldsta och mest använda nätverket, utan central utgivare. Det är ett komplement, inte en ersättning för kontanter, vatten och mat. Bygg först upp ditt grundförråd och lägg bara pengar i Bitcoin som du har råd att förlora.

    Silver · fysiskt värde

    Silvermynt som bytesmedel

    Utöver kontanter och Bitcoin kan du ha en del av din reserv i investeringsmynt av silver. Silver har använts som pengar i tusentals år och behöver varken ström, internet eller bank.

    Vad det kan

    Du håller det i handen: det fungerar utan ström och nät och kan varken frysas eller tryckas. Ett mynt på 1 troy ounce (31,1 gram) är litet nog att byta med, medan guld snabbt är värt för mycket för det.

    Vad det inte kan

    Butiker tar inte emot det i normala tider, och i en kris är det inte heller säkert att någon tar emot det. Priset svänger, och skillnaden mellan köp- och säljpris är stor.

    Vilka mynt

    Välj välkända mynt i 999-silver från ett statligt myntverk, som Maple Leaf, Wiener Philharmoniker, Britannia eller Kangaroo. De är lättast för alla att känna igen. Köp av en etablerad handlare: det finns förfalskningar i omlopp. Silver är inte magnetiskt, och vikt och mått ska stämma exakt.

    Kostnader och moms

    Till skillnad från investeringsguld är silver momspliktigt i nästan alla europeiska länder, så du betalar märkbart mer än silverpriset. Vissa handlare tar bara ut moms på sin marginal (vinstmarginalbeskattning), vilket hjälper. Förvara mynten på en säker, torr plats och berätta inte för andra att du har dem.

    Ingen garanti: silverpriset kan också falla, och om du kan betala med det i en kris beror på vem som vill ta emot det. Se det som ett komplement till dina kontanter, inte en ersättning.

    Ingen finansiell rådgivning

    Kontanter, Bitcoin och silver nämner vi bara som ett komplement till det du har för att klara dig i en kris. Det här är allmän information och ingen finansiell rådgivning från Project Fimbul. Är du intresserad av någon av dessa finansiella tillgångar, kontakta alltid först en auktoriserad finansiell rådgivare.

    Utrustning · våra rekommendationer

    Utrustning som fungerar

    Det du bör ha hemma, och vad du ska tänka på när du köper. Du behöver inte köpa allt nytt: mycket har du kanske redan.

    Vi tjänar ingenting på dessa rekommendationer eller länkar. Köp var du vill.

    Utförliga tester av konkreta produkter kommer snart.

    Stöd oss

    Håll Project Fimbul oberoende

    Project Fimbul tjänar ingenting på det du köper: inga affiliatelänkar, ingen reklam, inga betalda rekommendationer. Webbplatsen, krisklockan och översättningarna drivs med frivilliga donationer. Har du nytta av det här hjälper varje bidrag.

    Vårt enda officiella Ko-fi-konto är ko-fi.com/projectfimbul. Donera alltid via knappen på projectfimbul.eu om du är osäker.

    En donation är frivillig och ger inte rätt till någon motprestation. Project Fimbul är ingen välgörenhetsorganisation; en donation är inte avdragsgill i deklarationen.

    Om oss

    Varför Fimbul

    I den nordiska mytologin är fimbulvintern den långa, hårda vintern som kommer före världens undergång. Tre vintrar i rad utan sommar emellan.

    Vi använder namnet som en påminnelse, inte som en förutsägelse. Den som är förberedd klarar vintern. Project Fimbul fokuserar på Europa och verkar från Sverige och Nederländerna, så att råd, källor och priser stämmer så bra som möjligt med situationen här.

    Texter, översättningar och kod på den här webbplatsen är gjorda med hjälp av AI. En människa granskar allt innan det publiceras och ansvarar för innehållet. Ansvarig redaktör: J W Van Ravesteijn.

    Lugn, inte rädd

    Att vara förberedd är helt enkelt klokt, som att ha en brandsläckare. Vi använder aldrig rädsla för att få dig att göra något.

    Ärliga siffror

    Klockan visar hur säker den är och hur väl den har träffat tidigare. Inga sensationer, bara källor.

    Testat av oss

    Det vi rekommenderar använder vi själva: i vardagen och i kylan.