Vad krig gör med pengar
Vi har tittat på sex krig och kriser i Europa. I de flesta av dem förlorade vanliga pengar snabbt i värde, och varje gång grep regeringar in med nya valutor, frysta konton eller kapitalkontroller.
Tyskland · 1914–1923
- Vad som hände
- Kriget betalades med lån och tryckta pengar. I november 1923 kostade en dollar 4,2 biljoner mark; 1914 var det 4,2 mark.
- Vad regeringarna gjorde
- En ny valuta, rentenmark: 1 rentenmark ersatte 1 biljon (10¹²) pappersmark. Sparpengarna var utplånade.
Nederländerna · 1945
- Vad som hände
- Under ockupationen växte penningmängden från 2,6 miljarder gulden (1940) till 10,9 miljarder (1945), samtidigt som det fanns mycket mindre att köpa.
- Vad regeringarna gjorde
- Finansminister Lieftincks penningsanering: 100-guldensedlar blev ogiltiga den 9 juli, alla andra sedlar den 26 september. Bankkonton frystes och alla fick först 10 gulden i nya pengar.
Ungern · 1945–1946
- Vad som hände
- Den värsta hyperinflation som någonsin uppmätts: i juli 1946 fördubblades priserna ungefär var 15:e timme.
- Vad regeringarna gjorde
- Den 1 augusti 1946 kom forinten: 1 forint ersatte 4 × 10²⁹ pengő.
Västtyskland · 1948
- Vad som hände
- Efter kriget var riksmarken nästan värdelös. Cigaretter fungerade bättre som betalningsmedel än pengar.
- Vad regeringarna gjorde
- Den 20 juni 1948 infördes D-marken. Löner och priser räknades om 1 till 1, men sparpengar ungefär 10 riksmark mot 1 D-mark eller sämre.
Ukraina · 2014–2022
- Vad som hände
- Efter annekteringen av Krim och kriget i Donbas föll hryvnjan från cirka 8 till över 30 per dollar (februari 2015).
- Vad regeringarna gjorde
- Vid den fullskaliga invasionen 2022 låste centralbanken kursen på 29,25 per dollar och justerade den i juli 2022 till 36,57: dollarn blev 25 % dyrare. Uttag och överföringar i utländsk valuta begränsades.
Ryssland · 2022
- Vad som hände
- Efter invasionen av Ukraina och västvärldens sanktioner föll rubeln till historiska bottennivåer.
- Vad regeringarna gjorde
- Centralbanken höjde styrräntan till 20 %, exportörer tvingades växla 80 % av sina valutaintäkter och kapitalkontroller infördes. Kursen återhämtade sig, men ryssarna kunde inte längre fritt ta ut sina dollarbesparingar eller flytta pengar utomlands.
Vad du kan lära dig av det
- Vanliga pengar på banken och stora sedlar var alltid mest sårbara.
- Regeringar griper in med nya valutor, frysta konton och kapitalkontroller, ofta över en natt.
- Att sprida hjälper: förråd, kontanter i små valörer och fysiska tillgångar. Bitcoin kan vara ett komplement, utan garanti.